Nuk e paskam potencuar mė parė se; nuk i bindem kėtij versioni tė Xhon Brukfieldit aspak, por as pėr tė kundėrtėn nuk kam ndonjė opsion qė do tė i kundėrvihej kėtij nė mėnyrė bindėse, pėr atė nuk hyra mė tepėr nė detale.
Sa do qė tė thot dikush mė e vjetėr ėshtė pula, vetvetiu lind pyetja, prej nga erdhi pula, kush e lindi pulen, si dhe anasjelltas.
Brukfield konsideron sė zgjedhja e kėsaj enigme qėndron nė faktin se: matreriali gjenetik nuk evoluon gjatė jetės sė ndonjė organizmi. E sipas kėsaj (sipas Brukfieldit) shpėndi (zogu) i parė i cili u shndrrua nė pulė, sė pari duhet tė egzistonte si embrion mbrenda vezės.
Sipas Brukfieldit zogu (pulės) i parė patjetėr ka dalė prej vezės tė cilėn e ka bėrė ndonjė tip lloj tjetėr (krijese), por ajo ka qen vezė pule sepse nė tė ka pas embrion zogu (pule).
Sipas kėtij shkencėtari organizmi i cili jeton mbrenda vezės duhet tė ketė DNK tė njejtė si pula qė do tė del prej saj (veza).
__________________
Aj, qė shkon tuj mjellė e tuj hapė fjalė tė kqija e gergasa herė per njanin herė per tjetrin, me gojė tė kanunit thirret »Argat i keq«.
|