Kein Macromedia Flashplayer? Klick bitte hier!
Dardania.de
Kethu Mbrapa   Dardania.de > Shkenca > Biologji
Emri
Fjalėkalimi
Biologji Veēoritė fizike, sjellja e organizmave, klasifikimi i tyre, prejardhja dhe zhvillimi i llojeve e ndėrveprimi qė kanė njėra me tjetrėn nė lidhje me mjedisin.



Pėrgjigju
 
Funksionet e Temės Shfaq Modėt
Vjetėr 24-12-08, 17:21   #1
~AnnA~
The End !
 
Avatari i ~AnnA~
 
Anėtarėsuar: 11-11-08
Vendndodhja: atje ku ndjehem e huaj...
Postime: 7,509
~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm
Gabim Bakteriologjia

Bakteret dhe algat blu tė gjelbėrta janė qeliza prokariote. Ato, pėr dallim prej eukarioteve, nuk kanė bėrthamė. Materiali i tyre gjenetik ėshtė i pėrqėndruar nė njė zonė tė citoplazmės qė quhet nukleoid. Qelizat prokariote nuk kanė as organele citoplazmike qelizore- siē janė mitokondriet dhe lizosomet, tė cilat gjinden tek eukariotet. Ndėrkaq, njė pėrbėrės strukturor qė e kanė prokariotet dhe mungon te eukariotet ėshtė muri qelizor, qė iu mundėson baktereve t’i rezistojnė stresit osmotik. Muri qelizor dallon te bakteret e ndryshme dhe shėrben si element pėr ndarjen e tyre nė dy grupe tė mėdha – bakteret Gram-pozitive dhe Gram-negative. Prania e murit qelizor, qė nuk haset te qelizat shtazore, rezulton nė dallimin nė ndjeshmėrinė e qelizave eukariote dhe prokariote ndaj antibiotikėve. Prokariotet dhe eukariotet, po ashtu dallohen edhe nė disa veēori tė tjera metabolike. Kjo vlen sidomos pėr metabolizimin e tyre tė energjisė, ku shumė shtame bakterore mund tė adaptohen nė kushte anaerobe.
Nė kėtė seksion, do tė shqyrtohen strukturat e qelizės tipike bakterore dhe mėnyrat me tė cilėn ato e shfrytėzojnė energjinė nga molekulat komplekse organike. Aspektet e ndryshme tė strukturės dhe metabolizmit bakteror shėrbejnė si bazė pėr identifikimin dhe taksonominė e baktereve. Bakteret vazhdimisht i nėnshtrohen ndryshimeve mutagjene. Mjedisi jetėsor ushtron presion tė fuqishėm selektiv tek bakteret . Prandaj, ato evoluojnė nė mėnyrė tė vazhdueshme dhe rapide. Njėkohėsisht, ato shkėmbejnė informatat gjenetike, zakonisht ndėrmjet anėtarėve tė llojit tė njejtė, por nganjėherė edhe ndėrmjet anėtarėve tė llojeve tė ndryshme. Nė vazhdim do tė njiheni se si ndodhin kėto procese.
Bakteret mund tė kenė edhe virusė qė parazitojnė nė to dhe quhen bakteriofagė. Ato janė parazitė obligativė brendaqelizorė qė shumėzohen nė brendi tė baktereve, duke shfrytėzuar njė pjesė apo tėrė makinerinė biosintetike tė strehuesit. Kėto virusė mund tė shkaktojnė lizėn e qelizės bakterore duke liruar thėrmiza tė reja tė fagut infektues. Nė vazhdim, po ashtu, do tė jepen raportet ndėrmjet baktereve dhe bakteriofagjeve.
Nė fund, para se tė hulumtohen shumė sėmundje humane qė shkaktohen nga bakteret, do tė jepet edhe njė pasqyrė e pėrgjithshme e patogjenezės bakterore- si e dėmtojnė bakteret organizmin strehues.

Pėrktheu: Dr. Lul Raka


__________________
Ø°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ °ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ°ŗ©©ŗ
Kush me lendon me ben te forte...Kush me kritikon me ben te rendsishme...Kush me ka inat me ben te ēmuar..........
ø.•“ø.•“Ø) ø.•*Ø)
(ø.•“ (ø.•“ .•“ : (“ø.•*“Æ`*•-->>>> …~ A n n A ~…
ؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"°
~AnnA~ Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Nyje Interesante
Vjetėr 24-12-08, 17:38   #2
~AnnA~
The End !
 
Avatari i ~AnnA~
 
Anėtarėsuar: 11-11-08
Vendndodhja: atje ku ndjehem e huaj...
Postime: 7,509
~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Bakteriologjia

BAKTERIOLOGJIA – KAPITULLI 1

QELIZA BAKTERORE


Prokariotėt dhe eukariotėt
“Bakteret e vėrteta” (ku pėrfshihen tė gjitha bakteret qė infektojnė njeriun) janė anėtarė tė tė njejtės mbretėri tė gjallesave - eubacteria, bacteria. Njė grup tjetėr mikroorganizmash qė shpesh hasen nė mjedise ekstreme jetėsore formojnė mbretėrinė tjetėr - archaebacteria, Archaea. Nė aspektin morfologjik, tė dy mbretėritė e kėtyre mikroorganizmave kanė ngjashmėri mes vete( sidomos kur iu mungon bėrthama), prandaj ato sė bashku grupohen si prokariotė. Megjithatė, ato kanė dallime tė dukshme nė aspektin biokimik. Shumica e archaea jetojnė nė mjedise tipike, siē janė burimet e nxehta sulfurike, ku mbretėron temperaturė mbi 80 ŗC dhe pH=2. Kėto mikroorganizma quhen termoacidofile. Tė tjerat jetojnė nė mjedise qė pėrmbajnė metan (metanogjenet) ose pėrqėndrime tė larta tė kripės (halofilet ekstreme).

Figura 1a Domenet e jetės


Archaea
Bazuar nė ngjashmėritė e sekuencave tė ADN-sė, del se arkaeat dhe ekuariotet janė ndarė nga eubakteret para se tė ndahen nga njėra tjetra (figura 1a). Nga vėshtrimi biokimik, arkaeat nė shumė aspekte janė mė tė ngjashme me eukariotet sesa eubakteret. P.sh., ARN polimeraza e arkaeave nė aspektin e numrit tė nėnnjėsive ėshtė poaq komplekse sikurse polimerazat e bėrthamės sė eukarioteve. Njėkohėsisht, pėrbrenda disa nėnnjėsive eukariote ekziston njė homologji e konsiderueshme e aminoacideve. Po ashtu, te arkaeat gjeni promotor i strukturės ėshtė mė shumė i ngjashėm me atė tė eukarioteve sesa eubaktereve. Sikurse eubakteret, edhe arkaeat kanė operone, tė cilat i pėrshkruajnė tek ARNi policistronike. Ngjashmėri ekzistojnė edhe nė faktorėt e sintezės sė proteinave tė arkaeave dhe eukarioteve, duke sugjeruar pėr njė mekanizėm tė pėrbashkėt tė sintezės sė proteinave. Njėsia 16S e ARNr te eubakteret dhe arkaeat dallon dukshėm nė sekuencė.

Eubakteret ( me pėrjashtim tė gjinive Mycoplasma dhe Chlamydia) posedojnė peptodoglikan (sinonimet: mureinė, mukopeptid, skeleti i murit qelizor). Peptidoglikani pėrmban njė sheqer unikat, acid muramik, qė nuk gjindet tjetėrkund nė natyrė. Archaebacteret pėrmbajnė pseudomureinė qė dallon strukturalisht me mureinėn e eubaktereve.

Pėr tė shprehur ngjashmėritė ndėrmjet archaeae dhe eukarioteve, nė tė kaluarėn ėshtė pėrdorur termi archaebacteria. Sot, tė gjitha format tjera qelizore tė jetės (pėrfshirė bimėt, kafshėt dhe fungjet) pėrmblidhen me njė emėr-eukariotė.
Anėtarėt e Archaea nuk janė patogjenė pėr njerėz dhe nuk do tė diskutohen mė tej.

Dallimet ndėrmjet prokarioteve dhe eukarioteve
Qeliza prokariote, pėr dallim prej asaj eukariote nuk ėshtė e fragmentuar. Ajo nuk ka membranė bėrthamore, mitokondrie, retikulum endoplazmatik, trupin e Golgjit, fagosome dhe lizosome (Figurat 1b, 2 dhe 3). Prokariotet, nė pėrgjithėsi kanė vetėm njė kromozom cirkular. Pasi qė nuk kanė membranė bėrthamore, kromosomi ėshtė i lidhur nė njė vend specifik tė membranės qelizore- nė mezosome. Ribosomet e prokarioteve janė 70S ( S- njėsia e Svedbergut, njė vlerė e madhėsisė), kurse ribosomet e eukarioteve janė mė tė mėdha (80S). Nėnnjėsitė ribosomale tė prokarioteve janė 30S dhe 50S ( te eukariotet janė mė tė mėdha). Ribosomet 30S kanė ARN 16S, kurse ribosomet 50S pėrmbajnė ARN 23S dhe 5S. Te eukariotet, ARN ribosomal ėshtė mė i madh (ARNr 18S ndaj 16S). Membranat bakterore, nė pėrgjithėsi nuk pėrmbajnė sterole (p.sh.kolesterol).

Figura 1b. Krahasimi i eukarioteve dhe prokarioteve “eubakterore”


Figura 2. Njė qelizė shtazore


Figura 3. Prototipi i qelizės bakterore


STRUKTURA BAKTERORE

Edhepse nuk janė kompekse sikur eukariotet, te prokariotet mund tė definohen disa struktura pėrbėrėse eubakterore. Kėto struktura nuk i posedojnė tė gjitha bakteret.

Plazmidet
Janė segmente tė ADN-sė qė ndodhen jashtė kromozomeve, tė pranishme nė shumė kopje dhe shpesh kodojnė faktorėt e patogjenezės dhe ato tė rezistencės antimikrobike. Disa forma, po ashtu janė tė pėrfshira nė shumėzimin e baktereve.

Mbėshtjellėsi qelizor
Bakteret mund tė ndahen nė dy grupe duke u bazuar nė ngjyrosjen sipas Gramit. Bakteret Gram pozitive e mbajnė ngjyrėn e kristal violetit pas shpėrlarjes me ujė, kurse ato Gram negative nuk e mbajnė atė pas shpėrlarjes. Tė gjitha bakteret kanė membranė qelizore nė tė cilėn bėhet fosforilimi oksidativ (pasi qė nuk kanė mitokondrie). Jashtė membranės qelizore ndodhet muri qelizor, qė pėrbėn njė formacion rigjid dhe e mbron qelizėn nga liza osmotike. Bakteret gram pozitive kanė mur qelizor shumė mė tė trashė sesa ato Gram negative. Bakteret Gram negative kanė edhe njė membranė tė jashtme shtesė. Membrana e jashtme ėshtė bariera kryesore e permeabilitetit te bakteret Gram negative. Hapėsira ndėrmjet membranės sė jashtme dhe asaj tė brendshme quhet hapėsira periplazmike. Bakteret Gram negative i deponojnė enzimet e tyre zbėrthyese nė hapėsirėn periplazmike. Bakteret Gram pozitive nuk kanė hapėsirė periplazmike; ato sekretojnė ekzoenzime dhe bėjnė digjestimin jashtėqelizor. Digjestimi ėshtė i nevojshėm, pasi qė molekulat e mėdha nuk mund tė kalojnė rregullisht nėpėr membranėn e jashtme (nėse ėshtė prezente) ose nėpėr membranėn qelizore.

Bakteret pa mur qelizor
Nėse bakteret trajtohen me 1) enzime qė shkaktojnė lizė tė murit qelizor ose 2) me antibiotikė qė interferojnė me biosintezėn e peptidoglikanit, atėherė shpesh mund tė krijohen baktere pa mur qelizor. Zakonisht kėto trajtime rezultojnė nė krijimin e mikroorganizmave tė paqėndrueshėm. Bakteret pa mur qelizor qė nuk mund tė shumėzohen quhen sferoplaste (nėse kanė membranė tė jashtme) ose proptoplaste (nėse nuk ėshtė prezente membrana e jashtme). Nganjėherė kėto baktere mund edhe tė shumėzohen (format L).

Figura 4. E. coli – prokarioti shkopthor me shumė flagjela (SEM x26,730) © Dennis Kunkel Microscopy, Inc. Shfrytėzim i lejuar


Flagjela

Disa lloje bakteresh janė tė lėvizshme dhe kanė organele tė lėvizjes – flagjela (figura 4). Ato janė tė afta ta shijojnė mjedisin e tyre jetėsor dhe tė pėrgjigjen ndaj substancave kimike ushqyese ose materieve helmuese duke lėvizur drejt tyre apo larg nga to (kemotaksa). Flagjelat janė tė fiksuara nė membranėn qelizore, zgjaten nėpėr mbėshtjellės qelizor dhe shtrihen si varg i gjatė. Flagjela pėrbėhet nga njė numėr proteinash, pėrfshirė edhe flagjelinėn. Ato e lėvizin qelizėn pėrmes rrotacionit me lėvizje sikur helikė. Filamentet aksiale te spiroketat kanė funksion tė ngjashėm sikurse flagjelet. Proteinat lidhėse nė hapėsirėn periplazmike ose membranėn qelizore i lidhin burimet e ushqimit (siē janė sheqernat dhe aminoacidet) duke shkaktuar metilimin e proteinave tė tjera tė membranės qelizore tė cilat ndikojnė nė lėvizjen e qelizės me flagjela. Permeazat janė proteina qė pastaj i transportojnė kėto ushqime nėpėr membranėn qelizore. Energjia dhe burimet e karbonit mund tė deponohen sipas nevojės nė “granulat deponuese” tė citoplazmės qė pėrmbajnė glikogjen, polihidroksibutirat ose polifosfate.

Figura 5. E. coli me fimbrie (TEM x17,250) © Dennis Kunkel Microscopy, Inc. Shfrytėzim I lejuar Piliet (sinonim: fimbriet)


Llojet e pilieve dallohen mes shtameve tė ndryshme bakterore. Ato janė projeksione qelizore nė formė tė fijeve tė flokut (Figura 5). Disa janė tė pėrfshira nė konjugimin seksual dhe tė tjerat mundėsojnė ngjitjen nė sipėrfaqet epiteliale tė strehuesit gjatė procesit infektiv.
Figura 6
Bakteret shkopthore qė prodhojnė kapsulė. Kapsula pėrbėhet nga polisakaridet dhe poliproteinat. Ato kanė rol nė aderencė, virulencė, mbrojtje, sigurim tė ushqimit, dhe njohjen mes qelizave. Ato kanė trashėsi tė ndryshme, e cila mund tė jetė 2 herė mė e madhe sesa vėllimi i mikroorganizmit. Nė ngjyrosjen e kapsulės, prapavija merr ngjyrė blu nė tė pėrhimtė, kurse qeliza merr ngjyrė tė kuqe. Kapsula ėshtė pa ngjyrė dhe duket si kurorė pėrreth qelizės. © Judy Bowen, Buckman Laboratories International, Inc.



Memphis, Tennessee, SHBA dhe The MicrobeLibrary Kapsulat dhe shtresat jargėzuese (Figura 6)
Kėto janė struktura qė e rrethojnė nga jashtė membranėn qelizore. Nėse janė qartė tė definuara atėherė quhen kapsula, e nėse jo - emėrtohen si shtresė jargėzuese apo glikokaliks. Ato zakonisht pėrbėhen nga polisakaridet. Mirėpo, te disa bacile ato janė tė pėrbėra nga polipeptidet (acidi poliglutaminik). Ato nuk kanė rol qenėsor nė jetesėn e qelizės dhe brenda tė njejtit lloj, disa shtame mund tė prodhojnė kapsulė, kurse tė tjerat jo. Kapsulat e baktereve patogjene i pengojnė fagocitet gjatė gėlltitjes dhe shkatėrrimit tė baktereve. Kapsulat shpesh humbin gjatė kultivimit in vitro.
Endosporet (sporet)
Janė forma tė fjetura tė qelizės bakterore qė prodhohen nga disa lloje bakteresh gjatė kushteve tė pavolitshme jetėsore; forma aktive e rritur e qelizės quhet formė vegjetative. Sporet janė rezistente ndaj shumė kushteve tė pavolitshme (pėrfshirė temperaturat e larta dhe tretėsit organikė). Citoplazma e sporeve ėshtė e dehidruar dhe pėrmban kalcium dipikolinat, qė ėshtė pėrgjegjės pėr rezistencėn e spores ndaj nxehtėsisė. Sporet mė sė shpeshti hasen te gjinitė Bacillus dhe Clostridium.
__________________
Ø°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ °ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ°ŗ©©ŗ
Kush me lendon me ben te forte...Kush me kritikon me ben te rendsishme...Kush me ka inat me ben te ēmuar..........
ø.•“ø.•“Ø) ø.•*Ø)
(ø.•“ (ø.•“ .•“ : (“ø.•*“Æ`*•-->>>> …~ A n n A ~…
ؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"°

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga ~AnnA~ : 24-12-08 nė 17:47
~AnnA~ Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 02-01-09, 21:18   #3
~AnnA~
The End !
 
Avatari i ~AnnA~
 
Anėtarėsuar: 11-11-08
Vendndodhja: atje ku ndjehem e huaj...
Postime: 7,509
~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Bakteriologjia

BAKTERIOLOGJIA – KAPITULLI 2
KULTIVIMI DHE IDENTIFIKIMI I AGJENSĖVE INFEKTIVĖ


Perktheu:Dr.Lul Raka

Identifikimi i baktereve nė laboratorin diagnostik dhe taksonomia e tyre
Sėmundjet ngjitėse shkaktohen nga baktere tė ndryshme dhe shoqėrohen me pasqyrė klinike dhe ecuri tė ndryshme. Veēimi dhe identifikimi i baktereve nga mostrat klinike tė pacientėve ndihmon nė mjekimin e sėmundjeve. Ndėrkaq, antibiogrami - testimi i ndjeshmėrisė sė mikrobeve ndaj antimikrobikėve (p.sh. pėrmes pėrcaktimit tė pėrqėndrimit minimal inkibues ose PMI) mund tė ndihmojė nė pėrzgjedhjen e antibiotikut pėr terapinė medikamentoze. Nėse bakteret veēohen nė rrethana dhe nė vende tė pazakonshme, atėherė kjo mund tė sygjerojė pėr ndonjė shpėrthim epidemik (psh. veēimi i tyre nga pajisjet dhe instrumentet e ndryshme mjekėsore nė spital); ose pėr mangėsi nė teknikat aseptike tė personelit nė atė repart.

Nėse dyshohet nė njė infeksion tė shkaktuar nga bakteret, atėherė zakonisht preferohet veēimi i kolonive tė dukshme tė mikroorganizmit nė kulturė tė pastėr (nė terrene ushqyese me agar) dhe pastaj tė bėhet identifikimi pėrfundimtar i llojit tė bakteres qė shkakton atė infeksion. Identifikimi bazohet nė parimet e taksonomisė qė zbatohen pėr gjendjen pėrkatėse klinike mikrobiologjike. Nga laboratori diagnostik kėrkohet qė brenda ditės tė identifikohen shumė mikroorganizma dhe atė pėr njė periudhė sa mė tė shkurtėr kohore. Testet diagnostike qė pėrdoren nė laborator duhet t’i plotėsojnė disa kritere: ato duhet tė kryhen me lehtėsi, tė jenė sa mė tė shpejt dhe tė kenė ēmim tė volitshėm. Metodat klasike tė identifikimit tė baktereve bazohen nė karakteristikat morfologjike dhe metabolike tė tyre. Pėrzgjedhja e testeve diagnostike bėhet sipas aftėsisė dalluese tė mikrobeve tė ndryshme. Pėr secilin mikroorganizėm qė dėshirojmė ta identifikojmė ekzistojnė teste tė ndryshe diagnostike. Tashmė, nė laboratoret mikrobiologjike gjithnjė e mė shumė janė nė pėrdorim teknikat biologjike molekulare pėr karakterizimin e gjeneve specifike apo madje segmenteve tė veēanta pėrbrenda gjeneve.

Qasja moderne nė taksonominė e baktereve pėrdor teknika dhe metodologji shumė mė komplekse qė prekin kryesisht profilimin e pėrbėrjes strukturore tė baktereve. Kjo pėrfshin qasjen e bazuar nė “biologjinė molekulare” dhe “kiminė analitike”. Shumė skema klasike pėr identifikimin e baktereve japin pak tė dhėna pėr marrėdhėniet e tyre gjenetike, madje nganjėherė nė aspektin shkencor janė tė gabueshme. Informatat e reja kanė mundėsuar riemėrimin e disa nėnllojeve bakterore dhe nė disa raste nė riorganizimin e plotė tė raporteve ndėrmjet shumė familjeve tė baktereve.

Figura 1 Kultura e Bacillus anthracis nė pllakat e agar-bikarbonatit dhe agar-gjakut. Kolonitė e lėmueshme nė bikarbonat (majtas) dhe kolonitė e thepisura nė agar-gjak (djathtas). CDC/Dr. James Feeley


Figura 2. Procedura e ngjyrosjes sipas Gramit


Termat taksonomikė (klasifikimi)
Familja: njė grup i gjinive tė baktereve me veti tė pėrafėrta.

Gjinia: grup i llojeve tė pėrafėrta.

Lloji: grup i tipeve tė pėrafėrta.

Tipi: grup i nėntipeve tė pėrafėrta (p.sh. biotipi, serotipi).

Nėntipi (shtami): njė linjė apo njė izolat i llojit tė caktuar tė baktereve.

Mė sė shpeshti pėrdoret emri i llojeve bakterore (p.sh. Streptococcus pyogenes - apo shkurt S.pyogenes). Gjithmonė ekzistojnė dy pjesė tė emėrtimit tė llojeve: njėra e definon gjininė (nė kėtė rast "Streptococcus") dhe tjetra llojin (nė kėtė rast "pyogenes"). Emri i gjinisė gjithnjė shkruhet me shkronjė tė madhe kurse lloji me shkronjė tė vogėl. Tė dy emėrtesat shkruhen tė nėnvizuar ose nė stilin italik.

Ecuria e izolimit diagnostik dhe identifikimit tė baktereve

Hapi 1. Mostrat e pacientit (p.sh. gjaku, urina, lėngu trunoshpinor etj.) kultivohen nė pllakėn me terren ushqyes. Pas inkubimit prej njė apo disa ditėsh, mund tė vėrehen koloni tė veēuara tė baktereve qė mund tė shihen me sy (Figura 1). Secila koloni e pėrmban miliona qeliza bakterore. Gjatė kėsaj faze tė identifikimit tė baktereve rėndėsi shumė tė madhe ka vrojtimi i kėtyre kolonive pėr tė pėrcaktuar madhėsinė, ndėrtimin, ngjyrėn si dhe hemolizėn (nėse rriten nė agar gjak). Njė faktor tjetėr i rėndėsishėm nė dallimin e mikroorganizmave ėshtė edhe kėrkesa e tyre pėr oksigjen.

Hapi 2. Kolonitė ngjyrosen sipas Gramit dhe qelizat individuale bakterore vrojtohen me mikroskop.

Hapi 3. Bakteret identifikohen duke shfrytėzuar kolonitė e rritura nė terrene kultivuese. Kjo procedurė, shpesh kėrkon edhe 24 orė shtesė tė rritjes.


FIGURA 3. SHEMBUJ TĖ NGJYROSJES SIPAS GRAMIT
Bacillus brevis. Ngjyrosja sipas Gramit. CDC/Dr. William A. Clark


Streptococcus mutans. Ngjyrosja sipas Gramit. Nė pllakat e agar gjakut vėrehen forma sikur koke pa radhitje vargore. Kėto mikrobe mund tė shkaktojnė endokardit subakut bakterial dhe karies dental. CDC/Dr. R Facklam
__________________
Ø°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ °ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ°ŗ©©ŗ
Kush me lendon me ben te forte...Kush me kritikon me ben te rendsishme...Kush me ka inat me ben te ēmuar..........
ø.•“ø.•“Ø) ø.•*Ø)
(ø.•“ (ø.•“ .•“ : (“ø.•*“Æ`*•-->>>> …~ A n n A ~…
ؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"°
~AnnA~ Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 02-01-09, 21:19   #4
~AnnA~
The End !
 
Avatari i ~AnnA~
 
Anėtarėsuar: 11-11-08
Vendndodhja: atje ku ndjehem e huaj...
Postime: 7,509
~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm~AnnA~ i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Bakteriologjia

NGJYROSJA SIPAS GRAMIT

Kolonia e baktereve thahet nė xham mikroskopik dhe mė tej procedohet si vijon (Figura 2 dhe 3):

Hapi 1. Ngjyrosja me kristal violet. Bakteret marrin ngjyrė tė kaltėr.

Hapi 2. Fiksimi me jod. Kjo procedurė e stabilizon ngjyrėn kristal violete. Bakteret mbesin me ngjyrė tė kaltėr.

Hapi 3. Ekstraksioni me alkool apo me ndonjė tretės tjetėr. Gjatė kėsaj procedure disa baktere ēngjyrosen (Gram negativet), por disa tė tjera mbajnė tė njejtėn ngjyrė (Gram pozitivet).

Hapi 4. Ngjyrosja me safraninė. Bakteret Gram pozitive mbesin tė kaltra, kurse bakteret Gram negative tashmė marrin ngjyrėn e kuqe tė safraninės.

Nė vazhdim vrojtohen vetitė e baktereve me mikroskop. Pas vrojtimit, shtrohen kėto pyetje:

A janė Gram-pozitive apo Gram-negative, bakteret e vėrejtura?
Ēfarė forme kanė ato - shkopthore, koke, spirale apo pleomorfe (formė e ndryshueshme)?
A janė tė rradhitura veē e veē apo janė nė ēifte, vargje etj.?
Ēfarė madhėsie kanė qelizat bakterore tė vėrejtura?
Pėrveē ngjyrosjes sipas Gramit, nė praktikėn laboratorike mikrobiologjike ndonjėherė pėrdoren edhe ngjyrosje tė tjera (psh. ngjyrosja e sporeve dhe ajo e kapsulave).

Nė vazhdim tė ecurisė sė diagnozės mikrobiologjike, merret njė koloni tjetėr e ngjashme e bakteres nga pllaka kultivuese dhe ekzaminohet pėr veēoritė biokimike; p.sh., a i fermenton sheqernat, siē ėshtė llaktoza? Nė disa raste, bakteret identifikohen pėrmes antitrupave komercialė qė reagojnė me antigjenet e caktuar sipėrfaqėsor tė tyre (p.sh. pėrmes aglutinimit). Po ashtu, pėr diagnozėn e infeksioneve bakterore, nė pėrdorim tė gjerė janė edhe shumė teste komerciale molekulare.

Karakterizimi taksonomik i baktereve
Edhe pėrbrenda vetė llojeve bakterore ekziston njė ndryshueshmėri e konsiderueshme. Prandaj, krahasimi i llojeve bakterore pėrfshin krahasimin e shumė nėntipeve pėr secilin lloj. Kėto krahasime bazohen kryesisht nė analizat kimike dhe molekulare.

Analizat kimike
Pėr studimin e strukturės sė baktereve janė nė dispozicion pajisje tė sofistikuara, qė kryesisht mundėsojnė profilimin e acideve tė ngopura, karbohidrateve ose profilimin ubikuitar (tė gjithanshėm). Nė taksonominė e baktereve, ndihmesė mund tė ofrojė edhe karakterizimi i prodhimeve tė sekretuara tė metabolizmit (psh. alkoolet e avullueshme dhe acidet yndyrore me vargje tė shkurtėra).

Analizat molekulare
Do tė ishte ideale sikur tė krahasoheshin sekuencat e tėrė ADN-sė kromozomale tė baktereve. Por, kjo metodologji nuk ėshtė praktike, sepse pėr secilin nėntip tė baktereve do tė duhej bėrė sekuentimi i miliona nukleotideve. Gjatė disa viteve tė fundit ėshtė arritur sekuentimi i tėrė gjenomit tė ndonjėrit pėrfaqėsues (psh. njė nėntipi) tė disa llojeve bakterore. Kjo procedurė kėrkon njė punė voluminoze nga ana e shumė grupeve kėrkimore tė dedikuara vetėm pėr sekuentim. Nė tė kaluarėn, ngjashmėria gjenomike ndėrmjet baktereve ėshtė vlerėsuar pėrmes raportit tė pėrmbajtjes sė guaninės (G) plus citozinės (C), e cila zakonisht ėshtė shprehur si pėrqindje (%GC). Sot, zbatohen dy alternativa tė tjera: hibridizimi dhe sekuentimi (mė sė shpeshti pėr gjenin qė kodon ARNr 16S).

Pėr tė krahasuar afėrsinė gjenetike tė nėntipeve tė ndryshme tė baktereve pėrdoret teknika e ADN-ADN homologjisė-d.m.th. me ēfarė pėrputhshmėrie dy shtame tė ADN-sė nga bakteret e ndryshme lidhen-hibridizohen sė bashku. Nėse ADN-ja nga dy nėntipet bakterore tregon shkallė tė lartė tė homologjisė (d.m.th. vargjet lidhen mirė), atėherė konsiderohet se kėto nėntipe i pėrkasin tė njejtit lloj tė baktereve. ADN-ja e llojeve tė ndryshme bakterore nuk tregon homologji tė strukturės gjenetike.

Gjatė viteve tė fundit, sekuentimi i molekulave ribosomale tė 16S ARNr ėshtė bėrė “standard i artė” nė taksonominė e baktereve. Kjo molekulė pėrafėrsisht posedon 1600 nukleotide nė varg. Sekuentimi i 16S ARNr jep pėrgjigje nė vlerėsimin e ngjashmėrisė sė gjenomeve mbi nivel tė llojeve duke lejuar krahasimin e afėrsisė pėrgjatė tėrė mbretėrisė sė baktereve. Llojet e afėrta bakterore shpesh kanė sekuenca identike tė ARNr. Kjo teknikė ofron njė informatė komplementare tė hibridizimit ADN-ADN. Nė laboratorin e mikrobiologjisė klinike, pėrcaktimi i sekuencės sė gjeneve 16S ARNr dhe regjioneve tė tjera gjenetike pėrdoret pėr identifikimin e nėntipeve tė baktereve.

Diagnoza e shpejtė mikrobiologjike pa kultivim paraprak tė mostrave klinike

Disa mikrobe patogjene qė prekin njeriun (pėrfshirė shkaktarėt e tuberkulozit, sėmundjes sė Llajmit dhe sifilisit) nuk mund tė rriten fare nė terrene ushqyese ose rriten nė sasi tė pamjaftueshme. Veēimi i kėtyre mikroorganizmave ėshtė i ngadalshėm, madje nganjėherė edhe i pamundshėm. Megjithatė, nė praktikėn laboratorike ekziston mundėsia e zbulimit tė baktereve nga mostrat klinike, pa i kultivuar ato fare nė terrene ushqyese.

Njė shembull i diagnozės sė shpejtė, qė pėrdoret nė shumė ordinanca mjekėsore ėshtė zbulimi i antigjeneve tė streptokokut hemolitik tė grupit A. Kjo realizohet duke marrė strisho nga gryka e pacientit dhe duke nxjerrė drejtpėrdrejt nga mostra antigjenin streptokoksik (pa e kultivuar paraprakisht nė terren ushqyes). Antigjeni bakteror zbulohet pėrmes fenomenit tė pėrngjitjes (aglutinimit) sė antigjenit me antitrupat e lidhur nė kokėrrzat komerciale tė lateksit.

Sekuencat e ADN-sė sė njeriut mund tė amplifikohen drejtpėrdrejt nga lėngjet trupore tė pacientit ( reaksioni zingjiror i polimerazės, PCR). Me kėtė metodė mund tė krijohen dhe veēohen sasi tė mėdha tė gjeneve specifike apo tė pjesėve tė tyre. Njė qasje e tillė ka gjetur pėrdorim tė madh nė diagnozėn e shpejtė tė tuberkulozit.

Ndihmesė diagnostike nė laboratorin e mikrobiologjisė mund tė ofrojė edhe vrojtimi i drejtpėrdrejtė mikroskopik i disa mostrave klinike tė pacientit pėr praninė eventuale tė baktereve – p.sh. vrojtimi mikroskopik i M.tuberculosis nė kėlbazė (baciloskopia).

Nė diagnozėn e infeksioneve mikrobike pėrdoren edhe testet serologjike. Identifikimi i pėrgjigjes me antitrupa ndaj agjensit infektiv nė serumin e pacientit mund tė jetė i suksesshėm disa javė pas shfaqjes sė infeksionit.


__________________
Ø°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØ°ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ °ŗ©©ŗ°ØØØØØØØ°ŗ©©ŗ
Kush me lendon me ben te forte...Kush me kritikon me ben te rendsishme...Kush me ka inat me ben te ēmuar..........
ø.•“ø.•“Ø) ø.•*Ø)
(ø.•“ (ø.•“ .•“ : (“ø.•*“Æ`*•-->>>> …~ A n n A ~…
ؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜Øؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"ŗ••ŗ°"˜ØØؘ"°
~AnnA~ Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Pėrgjigju


Anėtarėt aktiv qė janė duke parė kėtė Temė: 1 (0 Anėtarėt dhe 1 Guests)
 
Funksionet e Temės
Shfaq Modėt

Rregullat E Postimit
You may not post new threads
You may not post replies
You may not post attachments
You may not edit your posts

BB code is ON
Figurinat Janė ON
Kodi [IMG] ėshtė ON
Kodi HTML ėshtė OFF



Hyrja | Chat | Diskutime | Muzik Shqip | Poezi | Lojra | Kontakt


1999 - 2014 Forumi Dardania

Te gjitha kohėt janė nė GMT +1. Ora tani ėshtė 12:17.
Powered by vBulletin Version 3.8.7
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.